
För att nå 1,5-gradersmålet krävs betydande förändringar i konsumtion och beteenden. Men trots att runt hälften av alla nödvändiga utsläppsminskningar behöver komma från förändrad konsumtion, fokuserar dagens klimatpolitik mest på teknik och grön omställning i industrin – något som visserligen är viktigt, men inte tillräckligt.
Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet och det europeiska forskningsprojektet EU 1,5° Lifestyles har kartlagt vilka vardagsvanor som ger störst klimatnytta och studerat hur acceptansen för klimatsmarta förändringar kan öka. De har räknat på allt från resvanor och mat till boende och fritid och visar vilka förändrade vanor som ger störst klimatnytta. Men det handlar inte bara om vad som fungerar, utan också om vad människor faktiskt är beredda att göra. Vad är det som gör att vissa förändringar accepteras lättare än andra, och hur kan politikerna skapa bättre förutsättningar för hållbara val?
Det är ämnet för ett Klimatprat organiserat av Malmö stad onsdag 29 januari kl 09.00 - 10.00. Under webbinariet berättar Oksana Mont, professor i hållbar produktion och konsumtion, Andrius Plepys, docent i miljöekonomi, och Marianne Ekdahl, forskningsassistent, om vad forskningen kan lära oss om hållbara vardagsvanor, vilka hinder som finns, och hur samhället kan underlätta för människor att leva klimatsmart.