Pressmeddelande 3: Inför den globala klimatstrejken synliggör europeisk forskning medborgares syn på de förändringar som krävs för att uppnå 1,5°-livsstilar för alla

Participants at one of the Citizen Thinking Labs (Source of picture: EU 1.5° Lifestyles project consortium ©)
Participants at one of the Citizen Thinking Labs (Source of picture: EU 1.5° Lifestyles project consortium ©)
2023-03-02

Med en dag kvar till nästa globala klimatstrejk visar en ny europeisk studie de viktigaste trenderna och orsakerna bakom varför medborgare accepterar eller förkastar hållbara livsstilsförändringar i linje med Parisavtalets klimatmål.

Höga priser, tillgång till infrastruktur, kulturella normer och brist på kunskap och medvetenhet om 1,5°C-livsstilar utgör betydande hinder för medborgare att göra koldioxidsnåla livsstilsval, visar forskningen. Dessa resultat ger viktiga insikter för politiker och beslutsfattare för att förstå – såväl som engagera sig tillsammans med – medborgarna i strävan efter en hållbar framtid.

Studien är ett resultat av fem workshopar (Citizen Thinking Labs) som anordnats i Tyskland, Ungern, Lettland, Spanien och Sverige, som en del av det bredare europeiska forskningsprojektet EU 1.5° Lifestyles. Under workshoparna har medborgare bjudits in att spela ett spel om övergången till 1,5°C-livsstilar och haft djupgående diskussioner om individuella livsstilsval. Målet? Att synliggöra och diskutera motiv och hinder för hållbara livsstilsförändringar i de fem länderna, och få deltagarna att uttrycka under vilka villkor de ser att befintliga hinder – personliga såväl som strukturella – skulle kunna övervinnas utifrån de specifika omständigheterna i respektive land.

Enligt Doris Fuchs, projektsamordnare och professor vid WWU Münster, bekräftar en del av resultatet befintlig forskning inom livsstilar och beteendeförändringar: "Att byta ut bilen mot kollektivtrafik är t.ex. till stor del beroende av tillgången till kollektivtrafik, och kan minska människors känsla av flexibilitet". Ett annat exempel, tillägger hon, är att "människor känner starka känslor när de konfronteras med kostförändringar i riktning mot veganism eller vegetarianism, eftersom det är något väldigt personligt och känslomässigt viktigt". Studien visar också, kanske en smula överraskande, att det finns en acceptans för att minska intaget av animaliska produkter. Samtidigt, säger Lena Domröse, Senior Manager på adelphi och ledare för Citizen Thinking Labs, “tyder detta möjligen på att människor är villiga att ändra sin kost, men inte i absoluta tal".

Studien bekräftar befintlig forskning också genom konstateranden som att "energieffektiva renoveringar ofta hindras av brist på ekonomiska medel", och att "brist på information eller kunskap om alternativ (t.ex. byte till ett elfordon eller kunskap om hur man lagar goda, hälsosamma och näringsrika vegetariska måltider) var ett stort hinder för många deltagare, och att mer information om vissa frågor identifierades som ett viktigt villkor för acceptans". Exempel på positiva resultat innefattar bland annat att förslag om att "installera solpaneler eller isolera hemmet togs väl emot av workshopdeltagarna". Som en av deltagarna i workshopen som hölls i Ungern uttryckte det: "Jag tror att vi kan göra mycket för en bättre framtid på individuell nivå, vilket vi också måste föra vidare till andra".

Det fyraåriga projektet EU 1.5° Lifestyles startade 2021 och är en del av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020. Projektet involverar forskare, yrkesverksamma samt medlemmar i rådgivande organ från Finland, Ungern, Japan, Lettland, Nederländerna, Spanien, Sverige, Tyskland och Ungern.

KONTAKT

Projektledare:

Prof. Oksana Mont, projektkoordinator och professor vid Lunds Universitet:

  • Email: oksana.mont@iiiee.lu.se
  • Telefonnummer: +46 46 222 02 50

Samordning av Citizen Thinking Labs:

Jessika Luth Richter:

  • Email: jessika.richter@iiiee.lu.se
  • Telefonnummer: +46 46 222 02 82

Matthias Lehner:

  • Email: matthias.lehner@iiiee.lu.se
  • Telefonnummer: +46 46 222 02 07

YTTERLIGARE INFORMATION OM PROJEKTET

Projektets huvudsyfte är att stödja integreringen av livsstilar med låga koldioxidutsläpp i linje med det eftersträvade klimatmålet på 1,5 °C, och att underlätta för de förändringar som eftersträvas i Parisavtalet och EU:s Green Deal. För att uppnå detta utvecklar projektet vägledning för beslutsfattare, förmedlande aktörer och enskilda personer baserat på vetenskapliga bevis för hur livsstilsval påverkar individuella koldioxidavtryck och hur politiska, ekonomiska och sociala sammanhang möjliggör eller begränsar förändringar till hållbara livsstilar.

Det unika med projektmetoden är att den utgår från politikens viktiga roll när det gäller att underlätta förändringar för hushållen och människors livsstilar. Den visar på individers och hushållens potentiella bidrag och klargör tydligt var hushållens begränsade inflytande kräver strukturella förändringar och ingripanden från politiker och andra intressenter. Projektet kopplar samman analyser av livsstilsförändringar på hushållsnivå (inom de fyra områdena livsmedel, transport, boende och fritid) med undersökningar av relevanta politiska, tekniska, ekonomiska och sociala strukturer på olika politiska nivåer.

För att främja 1,5°-livsstilar tar projektet fram praktiska rekommendationer som kan integreras i vardagslivet såväl som i EU:s och medlemsländernas politik. Under projektets gång ges intressenter på nationell och EU-nivå följande information:

  • En kvantifiering av klimat- och hälsoeffekterna av förändrade livsstilar i EU och i ytterligare tre G20-länder (Indonesien, Sydafrika och Mexiko);
  • En översikt över potentialen för och hindren för förändringar på hushållsnivå, inklusive livsstilsval i linje med 1,5°-målet med tillhörande potentiella risker och möjligheter;
  • En bedömning av strukturella hinder och möjligheter för de systemförändringar som krävs för en livsstil som motsvarar 1,5°;
  • Bedömningar av olika scenarier för ekonomiska system och välfärden, samt av affärsmodeller förenliga med 1,5°-livsstilar.

PARTNERS

Bilagor