EU:s projekt 1.5° Livstillar Men vad menar vi med livsstilar och varför 1,5°? Vi vet att vår livsstil måste förändras om vi ska kunna mildra de värsta effekterna av klimatkrisen - och det innebär att vi måste skapa radikala förändringar i de strukturer som formar vår livsstil, från politik till infrastruktur och ekonomiska och samhälleliga institutioner.
Vad är 1,5°-målet?
Långvarig vetenskaplig forskning om prognoser för utsläpp av växthusgaser, klimatmodellering och bedömningar av klimatförändringarnas effekter på jorden och det mänskliga samhället visar att vår bästa chans att mildra de värsta effekterna av klimatkrisen är att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C över den förindustriella nivån. Att uppnå 1,5°-målet skulle avsevärt minska riskerna och effekterna av klimatförändringarna, inklusive ekosystemkollaps, extrema temperaturer, kraftiga nederbördshändelser, jordbruksskador och ekologiska skador på grund av torka samt höjning av havsnivån.
Målet "att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2, helst 1,5 grader Celsius" antogs av 196 regeringar 2015 som en del av det rättsligt bindande Parisavtalet. Men för att nå målet krävs snabba och drastiska minskningar av växthusgasutsläppen och att man uppnår netto-nollutsläpp globalt sett i mitten av 2000-talet.
Enligt konsumtionsbaserad utsläppsredovisning måste utsläppen i höginkomstländerna minskas med mer än 90 % fram till 2050. Fönstret för effektiva åtgärder är litet och stängs snabbt - om de globala utsläppen fortsätter på nuvarande nivå under det kommande decenniet kommer chansen att uppnå 1,5°-målet att gå förlorad.
Varför är livsstilar viktiga?
Hushållen beräknas stå för cirka 72 procent av de globala utsläppen. Med tanke på de drastiska utsläppsminskningar som krävs och den korta tidsrymden för effektiva åtgärder räcker det inte med enbart tekniska lösningar. Vi måste också fundera på hur vi kan ändra vår livsstil för att bidra till att nå 1,5°-målet.
Men i motsats till vissa populära berättelser formas våra livsstilar inte bara av individuella val, utan även av de fysiska, sociala och politiska miljöer vi lever i. För att ändra livsstilar måste vi fokusera på att förändra strukturella faktorer, som logik på utbudssidan och marknadsstrukturer, regleringar av produktion, reklam, arbete och sociala normer. Det är bara genom att fokusera på systemförändringar som vi kan möjliggöra en omvandling till ett hållbart liv för samhällen runt om i världen.
Vår livsstil handlar också om mycket mer än bara konsumtionsmönster och utsläpp. Livsstilen präglas av icke-ekonomiska aspekter av våra liv, från att umgås med vänner till att ta hand om barn eller äldre föräldrar, eller att leka, motionera, arbeta frivilligt eller engagera oss i våra samhällen. Alla dessa aktiviteter påverkar både vårt välbefinnande och vårt koldioxidavtryck. Enligt den nya 1,5 graders livsstilsrapporten, som fokuserar på att definiera ett rättvist konsumtionsutrymme för alla, "är livsstilar hur vi konsumerar och hur vi förhåller oss till varandra, vilken typ av grannar, vänner, medborgare och föräldrar vi är, vilka värderingar vi vårdar och hur vi låter dessa värderingar styra våra val".
Att ändra vår livsstil kan hjälpa oss att uppnå 1,5°-målet, men att uppnå 1,5°-målet är också avgörande för att säkerställa livskvalitet. Livsstilsförändringar som är bra för planeten har också visat sig förbättra den fysiska och psykiska hälsan samt förtroendet och engagemanget i samhällen och kvaliteten på sociala relationer.
Ett livsstilsperspektiv för att hantera klimatkrisen ger en mer heltäckande bild av vad som står på spel om vi misslyckas, men också vad vi kan vinna om vi lyckas - fördelar som hälsosammare livsstilar, ett mer jämlikt samhälle, en starkare koppling till naturen och mänskligt och ekologiskt välbefinnande.
Hur kan vi övergå till en livsstil som motsvarar 1,5 grader?
För att uppnå en livsstil med en temperatur på 1,5 grader krävs det systemförändringar utan motstycke runt om i världen, särskilt i höginkomstländer som bidrar så oproportionerligt mycket till de globala utsläppen.
Hur vi äter, reser och inreder våra hem är nyckelområden där livsstilsförändringar kan få störst effekt på utsläppsminskningar samtidigt som de förbättrar livskvaliteten. Om man till exempel övergår till en hållbar kost som innehåller mindre kött och mejeriprodukter minskar man inte bara utsläppen, utan man kan också uppnå bättre hälsoresultat.
På samma sätt kan förändringar i vårt sätt att resa ge psykiska och fysiska hälsofördelar samtidigt som utsläppen och luftföroreningarna minskar. Att övergå från privat biltransport till aktiv transport, t.ex. cykling eller promenader när det är möjligt, kan ge stora hälsofördelar. Att minska vårt behov av långa transporttider, t.ex. genom att arbeta hemifrån oftare eller genom att övergå till delade transporter eller kollektivtrafik, är också avgörande för att minska utsläppen.
I våra hem är det viktigt att överväga hur mycket utrymme vi verkligen behöver och att övergå till infrastruktur som kan tillhandahålla förnybar el och mindre koldioxidintensiva former av uppvärmning och kylning.
Men för att göra dessa förändringar i stor skala måste vi genomföra systemförändringar som är mycket mer än individuella val. Om vi ska kunna uppnå 1,5°-målet krävs det engagerade politiska förändringar, betydande infrastrukturinvesteringar och engagemang från alla oss som lever och verkar inom dessa system.
Dana Vigran, Dr. Luca Coscieme, Hot or Cool Institute