Djupgående strukturer i fokus i ny vetenskaplig publikation från EU 1.5° Lifestyles-projektet.
I takt med att oron för klimatförändringar fortsätter att öka har behovet av hållbar konsumtion och hållbara livsstilar blivit mer akut än någonsin. Men även om individuella beteendeförändringar spelar en avgörande roll, kan de inte ensam driva fram den nödvändiga förändringen. Sann hållbarhet kräver en djupare förståelse av de strukturer som formar våra konsumtionsmönster och samhällen.
I en ny vetenskaplig artikel med titeln "Barriers and enablers of 1.5° lifestyles: Shallow and deep structural factors shaping the potential for sustainable consumption", utforskar Steffen Hirth, Halliki Kreinin, Doris Fuchs, Nils Blossey, Pia Mamut, Jeremy Philipp, Isabelle Radovan och EU 1.5° Lifestyles-konsortiet den mängd av strukturella faktorer som kan bidra till hållbar konsumtion i linje med de ambitiösa målen i Parisavtalet. Artikeln är den första av många kommande publikationer inom ramen för EU 1.5° Lifestyles-projektet.
Det komplexa konceptet "struktur"
Artikelns utgångspunkt är att utmana konventionella sätt att studera strukturer, och syftar till att explicit systematisera förståelsen av strukturella faktorer. Termen "struktur" används på många olika sätt, vilket gör det till ett komplext och svårgreppbart begrepp. Även om beteende på individnivå (handlingskraft, eng. "agency") är avgörande, är det lika viktigt att förstå de bredare strukturer i vilka dessa beteenden är inbäddade. Genom att synliggöra olika typer av strukturer och deras potentiella inverkan på individers handlingskraft, strävar författarna efter ett nytt sätt att förstå och kategorisera strukturella faktorer.
Metodologi
Forskarna genomförde en systematisk genomgång av befintlig litteratur och analyserade olika faktorer som påverkar hållbar konsumtion. Genom att kombinera sina resultat med empiriska observationer utvecklade de sedan en konceptuell terminologi för att omformulera dilemmat struktur-handlingskraft (eng. "the structure-agency dilemma"). Tillvägagångssättet belyser konsumtionsbeteendets (o)hållbara karaktär och belyser vikten av att ta itu med djupa strukturella faktorer.
Resultat: ytliga och djupgående strukturer
I studien kategoriseras strukturella faktorer efter deras materiella (eng. "material") eller idémässiga (eng. "ideational") karaktär och efter huruvida strukturerna i fråga är ytliga eller djupgående.
Idémässiga strukturer avser de normer, värderingar och berättelser som formar betydelsen som tillskrivs aktörer, handlingar och sammanhang, och som påverkar vad som anses vara "normalt" i produktions- och konsumtionssystem. Materiella strukturer, å andra sidan, omfattar de mer konkreta tekniska, finansiella eller processuella fenomen som formar vår livsvärld, såsom priser, konkurrens och företags kontroll över marknader och teknologier.
Ytliga strukturella faktorer, som ofta diskuteras i det offentliga samtalet om hållbarhet, är synliga och har en direkt påverkan på individers konsumtionsmönster. Dessa strukturella faktorer är relativt lätta att förändra, och det är lättare att identifiera ansvariga aktörer. Det är dock snarare de djupgående strukturella faktorerna, som är osynligare och verkar under ytan, som står för det starkaste inflytandet på våra konsumtionsmönster. Vad gäller dessa faktorer är det svårare att peka ut någon ansvarig, vilket gör det svårare att förändra dem. Artikelförfattarna betonar vikten av att ta itu med dessa djupa och ofta osynliga strukturella faktorer, eftersom de avsevärt kan begränsa eller möjliggöra hållbar konsumtion. Att förstå dem är avgörande för att kunna utforma effektiva policyer och insatser.
Diskussion: vägen framåt
Resultatet av studien indikerar att genom att låta djupgående, strukturella faktorer ta en större plats i hållbarhetsdiskussioner skulle beslutsfattare och forskare få en bättre förståelse för vad som hindrar och möjliggör 1,5°-livsstilar. Artikelförfattarna belyser behovet av att gå bortom ytliga lösningar och istället förespråka systemförändringar, i linje med de ambitiösa målen i Parisavtalet.
Slutsats
Artikeln "Barriers and enablers of 1.5° lifestyles: Shallow and deep structural factors shaping the potential for sustainable consumption" ger nya perspektiv på den avgörande roll som strukturella faktorer spelar för att hållbara konsumtionsmönster ska kunna uppnås. Genom att bidra till en systematiserad förståelse av dessa faktorer belyser artikeln behovet av transformativa åtgärder – och vilka blinda fläckar som finns inom forskningen om hållbar konsumtion och produktion. En övergripande strategi som utmanar status quo och förändrar sociala, ekonomiska och tekniska strukturer i grunden är avgörande för att bana väg för en hållbar framtid. För att möta de globala utmaningarna som ligger framför oss är en förändring av djupgående strukturer inte ett alternativ utan en nödvändighet.
Artikeln är publicerad i tidskriften Frontiers in Sustainability och kan laddas ner eller läsas gratis via tidskriftens webbplats.
Halliki Kreinin - WWU (översatt av Josefine Henman - IIIEE)