Brist på effekter i närtid, avsaknad av utsläppsberäkningar och för lite fokus på beteendeförändringar. Kritiker menar att regeringens nya klimathandlingsplan riskerar att bryta mot såväl Sveriges klimatlag som landets internationella åtaganden.
Den 21 december presenterade regeringen sin klimathandlingsplan. Skrivelsen består av ett 70-tal beslutade och planerade åtgärder som ska leda till att Sverige når nettonoll utsläpp senast 2045. Regeringen beskriver att tre insikter ligger till grund för handlingsplanen: 1) klimatet är en global fråga, 2) teknikutveckling och elektrifiering är en förutsättning för framgång, och att 3) klimatomställningen kräver ekonomisk tillväxt. Bland de specifika åtgärderna finns bl.a. flera förslag fokuserade på elektrifiering av fordonsflottan, en utredning av ett nationellt system för handel med utsläppsrätter och att regeringen ska ta fram förslag på hur företag och hushåll kan kompenseras för omställningens kostnader.
Kritik mot klimathandlingsplanen har väckts från flera håll. Bland annat hävdar Klimatpolitiska rådet att planen är otillräcklig för att nå Sveriges klimatmål och att regeringen nu slår in på en väg med stora risker för klimatet, ekonomin och samhället. Världsnaturfonden WWF lyfter allvaret i att regeringens plan innebär att Sveriges utsläpp kommer öka de kommande åren, och pekar särskilt på det faktum att eftersom de juridiskt bindande klimatåtagandena gentemot EU nu riskerar att inte nås, kommer Sverige tvingas köpa utsläppsutrymme av andra EU-länder. Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, menar att klimathandlingsplanen bryter mot svensk klimatlag, EUs klimatpaket "Fit for 55" och det senaste COP-avtalet från klimatförhandlingarna i Dubai, och skriver på X att "Detta är allvarligt. Knuffa till 2045 går inte. Kommande 7 år är avgörande."