Pressmeddelande 4: Morötter och piskor – Vad bör regeringar göra för att främja radikala livsstilsförändringar?

Image
Stakeholder Thinking Lab
Stakeholder Thinking Lab
2023-05-11

Ny forskning i fem EU-länder visar på intressenters åsikter om vad som krävs för att möjliggöra en övergång till livsstilar förenliga med 1,5 °C.

Förbud mot och skatter på ohållbara beteenden och resultat, positiva incitament för attityder med låga koldioxidutsläpp och bättre offentlig finansiering av grundläggande tjänster ses som viktiga klimatpolitiska åtgärder för att övervinna nuvarande hinder för åtgärder på hushållsnivå - enligt forskningsprojektet EU 1.5° Lifestyles.

Denna analys bygger på tidigare forskning inom samma projekt, där de sju sju mest betydelsefulla hindren för 1,5° livsstilar – bland annat det ekonomiska tillväxtparadigmet, det systematiska inflytandet från egenintressen och orättvisor – lyftes fram.

Genom fem workshopar (Stakeholder Thinking Labs) i Tyskland, Ungern, Lettland, Spanien och Sverige fick representanter från näringslivet, politiken, medierna, det civila samhället, tankesmedjor och den akademiska världen frågan om hur man kan övervinna eller stärka de djupa samhällsstrukturer som hittills har hindrat åtgärder för att övervinna de många miljökriserna.

Skatter och förbud var de överlägset mest populära åtgärderna som deltagarna övervägde. Bland annat föreslogs förbud eller höga skatter på flyg, på livsmedel såsom socker och andra oönskade eller ohållbara konsumtionsbeteenden, samt förbud mot att köra bil i innerstäder eller stadsdelar.

"Detta visar kanske att sådana kraftfulla ingripanden är mer acceptabla bland intressenterna än vad som vanligtvis anses vara fallet i den politiska sfären, där sådana förslag skulle mötas av tvivel om huruvida de kan antas och genomföras", anser Doris Fuchs, projektsamordnare och professor vid universitetet i Münster.

Dessa intressent-workshops utformades kring ett klimatpussel och en metod för backcasting, med syfte att främja originella idéer och nytänkande. Deltagarna uppmuntrades att föreställa sig en positiv vision för år 2040 med 1,5°-livsstilar, och sedan tänka sig tillbaka och bedöma vilka åtgärder som måste ha vidtagits för att ha kunnat förändra var och en av de sju nyckelstrukturerna, på flera politiska nivåer (lokalt, regionalt och överstatligt) och med avseende på kort, medellång och lång sikt.

"En nyckelfråga i alla seminarier var hur man kan övervinna ett snävt silofokus i beslutsfattandet och se konsumtion på flera områden som en helhet", tillägger professor Doris Fuchs och konstaterar att "planering och offentlig politik som tar hänsyn till flera behov samtidigt (som boende, rörlighet, kost och fritid) kan garantera mer hållbarhet och rättvisa inom alla konsumtionsområden".

Resultaten av den första omgången av workshops för intressenter kommer att ge input till kommande forskning inom ramen för EU-projektet 1,5° Lifestyles, inklusive en andra omgång av workshops för medborgare, ett politiskt ”stakeholder thinking lab” på EU-nivå, en andra omgång av workshops för intressenter och pågående arbete om affärsmodeller och välfärdsstaten.

Alla projektrapporter och resultat finns tillgängliga på nätet.

KONTAKT

Projektledare:

Prof. Doris Fuchs, projektkoordinator och professor vid WWU Münster

YTTERLIGARE INFORMATION OM PROJEKTET

Projektets huvudsyfte är att stödja integreringen av livsstilar med låga koldioxidutsläpp i linje med det eftersträvade klimatmålet på 1,5 °C, och att underlätta för de förändringar som eftersträvas i Parisavtalet och EU:s Green Deal. För att uppnå detta utvecklar projektet vägledning för beslutsfattare, förmedlande aktörer och enskilda personer baserat på vetenskapliga bevis för hur livsstilsval påverkar individuella koldioxidavtryck och hur politiska, ekonomiska och sociala sammanhang möjliggör eller begränsar förändringar till hållbara livsstilar.

Det unika med projektmetoden är att den utgår från politikens viktiga roll när det gäller att underlätta förändringar för hushållen och människors livsstilar. Den visar på individers och hushållens potentiella bidrag och klargör tydligt var hushållens begränsade inflytande kräver strukturella förändringar och ingripanden från politiker och andra intressenter. Projektet kopplar samman analyser av livsstilsförändringar på hushållsnivå (inom de fyra områdena livsmedel, transport, boende och fritid) med undersökningar av relevanta politiska, tekniska, ekonomiska och sociala strukturer på olika politiska nivåer.

För att främja 1,5°-livsstilar tar projektet fram praktiska rekommendationer som kan integreras i vardagslivet såväl som i EU:s och medlemsländernas politik. Under projektets gång ges intressenter på nationell och EU-nivå följande information:

  • En kvantifiering av klimat- och hälsoeffekterna av förändrade livsstilar i EU och i ytterligare tre G20-länder (Indonesien, Sydafrika och Mexiko);
  • En översikt över potentialen för och hindren för förändringar på hushållsnivå, inklusive livsstilsval i linje med 1,5°-målet med tillhörande potentiella risker och möjligheter;
  • En bedömning av strukturella hinder och möjligheter för de systemförändringar som krävs för en livsstil som motsvarar 1,5°;
  • Bedömningar av olika scenarier för ekonomiska system och välfärden, samt av affärsmodeller förenliga med 1,5°-livsstilar.

För att samproducera resultat och involvera målgruppen anordnas flera workshops för intressenter. Dessutom utvecklas och sprids informativt kommunikationsmaterial med konkret vägledning för både medborgare och beslutsfattare om hur man övergår till en livsstil kompatibel med 1,5°-målet.

PARTNERS

Bilagor