Pressmeddelande 2: Klimatpussel för att förstå EU-medborgarnas syn på 1,5°-livsstilar

Projektets klimatpussel
2023-01-31

Innovativt europeiskt forskningsprojekt använder klimatpussel för att bättre förstå medborgarnas åsikter om livsstilsförändringar i linje med Parisavtalets 1,5°C-mål.

Klimatpusslet, som först utvecklades i Finland, används av forskare från Tyskland, Ungern, Lettland, Spanien och Sverige för att bättre förstå EU-medborgarnas åsikter om livsstilsförändringar och för att bidra med kunskapsunderlag till politiska beslut. 

En systematisk litteraturgenomgång gjordes för att samla in livsstilsval med låg klimatpåverkan, samt strukturella möjliggörare och hinder för dessa på hushållsnivå. Dessa livsstilsval kvantifierades sedan och användes för att utforma ett pusselspel med landspecifik information om potentialen för individer att minska sina livsstilsrelaterade utsläpp.

Mer än 100 medborgare deltog i den första omgången av projektets Citizen Thinking Labs, där de uppmanades att använda pusslet för att reflektera över och diskutera föreslagna livsstilsval med låga klimatutsläpp. I Sverige anordnades detta Thinking Lab på Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet i oktober förra året. EU-projektets forskare utvärderar nu dessa värdefulla insikter om hur förändringar på både individnivå och strukturell nivå kan bidra till att uppnå klimatmålen i Parisavtalet.

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR FÖR ATT STOPPA KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Doris Fuchs, projektsamordnare och professor vid Universitetet i Münster:

"Även om det inte är tillräckligt, är det nödvändigt med individuella beteendeförändringar om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Därför är det viktigt med ett projekt som detta för att bättre förstå medborgarnas åsikter och för att vägleda beslutsfattandet".

Michael Lettenmeier, Direktör på D-mat:

"Vi har utvecklat tidigare versioner, men det här är första gången vi använder klimatpusslet i ett bredare europeiskt sammanhang, vilket visar att spelifiering är mycket användbart för att närma sig hållbarhetsmålen".

"Med tanke på den mycket positiva feedbacken funderar vi redan på nästa steg för att kunna använda klimatpusslet som ett bredare utbildningsverktyg".

Lena Domröse, Senior Manager på adelphi:

"Genom projektet kommer vi att bättre förstå hushållens acceptans av livsstilsförändringar, hur sannolikt det är att de genomförs och vilka politiska åtgärder som behövs för att genomföra dem".

"Resultaten av våra workshops med medborgare kommer att bidra med kunskap till vår fortsatta forskning om vägar och strategier för att främja 1,5°–livsstilar".

VETENSKAP SOM VÄGLEDNING FÖR POLITIKEN

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) konstaterade i sin senaste specialrapport om global uppvärmning att det är omöjligt att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5°C utan livsstilsförändringar och åtgärder på efterfrågesidan.

Det fyraåriga projektet EU 1.5° Lifestyles startade 2021 och är en del av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020. Projektet involverar forskare, yrkespersoner samt medlemmar i rådgivande organ från Finland, Ungern, Japan, Lettland, Nederländerna, Spanien, Sverige, Tyskland och Ungern.

KONTAKT

Projektledare:

Prof. Doris Fuchs, Projektsamordnare och professor vid WWU:

Email: doris.fuchs@uni-muenster.de

Telefonnummer: +00 49 17652231089

Klimatpussel:

Michael Lettenmeier, direktör på D-mat:

Email: michael@d-mat.fi

Telefonnummer: +358 40 54 12 876 // +49 151 50 40 26 19

Citizen Thinking Labs:

Lena Domröse, senior manager på adelphi:

Email: domroese@adelphi.de

Telefonnummer: +49 30 89 000 68 - 56

YTTERLIGARE INFORMATION OM PROJEKTET

Projektets huvudsyfte är att stödja integreringen av livsstilar med låga koldioxidutsläpp i linje med det eftersträvade klimatmålet på 1,5 °C, och att underlätta för de förändringar som eftersträvas i Parisavtalet och EU:s Green Deal. För att uppnå detta utvecklar projektet vägledning för beslutsfattare, förmedlande aktörer och enskilda personer baserat på vetenskapliga bevis för hur livsstilsval påverkar individuella koldioxidavtryck och hur politiska, ekonomiska och sociala sammanhang möjliggör eller begränsar förändringar till hållbara livsstilar.

Det unika med projektmetoden är att den utgår från politikens viktiga roll när det gäller att underlätta förändringar för hushållen och människors livsstilar. Den visar på individers och hushållens potentiella bidrag och klargör tydligt var hushållens begränsade inflytande kräver strukturella förändringar och ingripanden från politiker och andra intressenter. Projektet kopplar samman analyser av livsstilsförändringar på hushållsnivå (inom de fyra områdena livsmedel, transport, boende och fritid) med undersökningar av relevanta politiska, tekniska, ekonomiska och sociala strukturer på olika politiska nivåer.

För att främja 1,5°-livsstilar tar projektet fram praktiska rekommendationer som kan integreras i vardagslivet såväl som i EU:s och medlemsländernas politik. Under projektets gång ges intressenter på nationell och EU-nivå följande information:

  • En kvantifiering av klimat- och hälsoeffekterna av förändrade livsstilar i EU och i ytterligare tre G20-länder (Indonesien, Sydafrika och Mexiko);
  • En översikt över potentialen för och hindren för förändringar på hushållsnivå, inklusive livsstilsval i linje med 1,5°-målet med tillhörande potentiella risker och möjligheter;
  • En bedömning av strukturella hinder och möjligheter för de systemförändringar som krävs för en livsstil som motsvarar 1,5°;
  • Bedömningar av olika scenarier för ekonomiska system och välfärden, samt av affärsmodeller förenliga med 1,5°-livsstilar.

PARTNERS

Bilagor